6 sätt att tjäna pengar på gratistrenden

1. Freemium

Det är en av de vanligaste affärsmodellerna på nätet idag och bygger på att grundprodukten eller tjänsten är gratis medan en bättre version kostar pengar. Modellen bygger på att merparten av användarna använder gratisversionen medan ett fåtal kunder står för hundra procent av intäkterna. Bildtjänsten Flickr eller den svenska dejtingsajten Mötesplatsen är ett exempel på sajter som jobbar på det här sättet.

2. Annonsering

Här ryms alla typer av annonser på nätet. Från Googles sökordsannonser till målgruppsanpassade budskap i sociala nätverk som till exempel Facebook. Här ingår naturligtvis även de gamla hederliga bannerannonserna samt affiliate-annonsering.

3. Korssubventionering

När företaget ger bort en produkt gratis kommer konsumenten att köpa en annan. Och här styr psykologin över köpbesluten. Chris Anderson exemplifierar med mobiloperatörerna. De tjänar inte mycket pengar på dina samtalsminuter eftersom det är en kostnad som används för att konkurrera med andra aktörer. Däremot är avgifterna för till exempel röstbrevlådan ren vinst.

4. Noll marginalkostnad

Nedladdning av musik på nätet har kapat kostnaden för musikdistribution, och det helt utan en affärsmodell. Enligt Chris Anderson är kraften i fenomenet så stark att lagstiftning, kopieringsskydd och andra hinder inte har en chans. Istället ger vissa artister bort musiken gratis för att marknadsföra sina konserter eller kläder, medan andra har accepterat att de inte kan tjäna några stora pengar på musiken utan skapar den av andra skäl.

5. Tjänsteutbyte

Genom att använda en tjänst tillför du också värde till den. Genom att rösta på Digg.com eller lämna recensioner och betyg om olika produkter på till exempel Prisjakt skapar du en bättre tjänst.

6. Gåvoekonomin

Pengar är inte alltid motivationskraften. Wikipedia är ett exempel på när altruismen får en plattform och en global spridning. I den vanliga ekonomin är tjänsten gratis, men det säger mer om det kortsiktiga sättet att tänka kring värde och mindre om hur meningsfullt det som skapas är.

MVH SPARARN


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0