Spara
Det finns många olika sätt att spara pengar och olika banker och företag erbjuder olika sparformer. Dessa sparformer brukar vanligtvis delas in räntebärande placeringar och aktieplaceringar samt olika kombinationer av dessa två.
Räntebärande placeringar
Räntebärande placeringar förknippas med låg risk och brukar vanligtvis användas till kortsiktigt sparande eller för den som inte är beredd att se sitt sparkapital svänga i värde. Exempel på räntebärande placeringar är sparkonton, privatobligationer och räntefonder.
Aktieplaceringar
Aktieplaceringar innebär vanligtvis en stor risk och bör därför alltid förenas med sparande på lång sikt så sparkapitalet ofta svänger mycket i värde. Placeringen har oftast en större potential till högre avkastning än en räntebärande placering. Exempel på aktieplaceringar är enskilda aktier och aktiefonder.
Alla placeringar är förenade med någon form av risk. Din tidshorisont och riskbenägenhet är i regel vad som syr hur just din portfölj bör se ut. Placeringar på längre sikt brukar vanligtvist förenas med större risker.
Bankkonto
Sparande på ett bankonto eller sparkonto är kanske den vanligaste sparformen och kan ofta ses som ett riskfritt sparande. Din bank har ofta många olika former av konton med stora skillnader mellan räntor och villkor.
Obligationer
En obligation är ett räntebärande värdepapper, ett skuldebrev. Obligationer kan ges ut av tex olika företag, banker och staten och betyder att du lånar ut pengar till utgivaren. Räntan och löptiden skiljer sig mycket mellan olika obligationer liksom hur utbetalningen av din premie är utformad.
Aktieindexobligationer
Aktieindexobligation kan ses som en kombination av en obligation och aktieplacering. Aktieindexobligationen är oftast kopplad till någon form av index som i sin tur kan vara inriktade mot olika marknader eller branscher. Det är bankerna som ger ut aktieindexobligationerna och du är alltid garanterad ditt satsade kapital.
Fondsparande
Fondsparande innebär att man köper andelar i en fond som sedan placerar dina pengar i antingen räntebärande värdepapper (räntefonder), aktier (aktiefonder) eller en kombination av dessa (blandfonder). Det finns ett mycket brett utbud av olika fonder som har olika placeringsstrategier. Varje fondandel ger dig en del av fondens totala tillgångar.
Räntefond
En räntefond placerar pengar i räntebärande värdepapper t.ex. statsskuldväxlar, olika obligationer och certifikat. Fondens avkastning beror på den framtida ränteutvecklingen och fondförvaltarens skicklighet. Räntefonder brukar indelas i två kategorier: korta och långa.
Kort räntefond
Korta räntefonders placeringar är oftast garanterade av staten och brukar kallas penningmarknadsfonder. Risken för en värdeminskning är mycket liten och kan jämföras med ett sparkonto.
Lång räntefond
Långa räntefonders placeringar löper på mer än ett år och består oftast av olika obligationer, där av namnet obligationsfonder. Långa räntefonder innebär en något hörde risk än korta och bör därför ses som en mer långsiktig placering.
Aktiefond
Tillgångarna i en aktiefond placeras i aktier i olika börsnoterade bolag. Sjunker värdet på aktierna sjunker också värdet på dina fondandelar och tvärtom. Det finns aktiefonder med många olika placeringsinriktningar och risknivåer. Aktiefonder bör ses som en långsiktig placering.
Blandfond
En blandfond är en kombination av en aktiefond och en räntefond. Fördelningen av dessa kan skifta med tiden efter vad förvaltaren anser vara bäst just nu. En placering i en blandfond passar dig som inte vill ta allt för stora risker men vill ha en chans till en högra avkastning. Placeringformen passar dock bäst för långsiktigt sparande.
Hedgefond
En förvaltare av en hedgefond har mycket större frihet i sina placeringsmöjligheter. Strategin bygger på att använda sig av många olika finansiella instrument för att förändra fondens risk. Belåning är inte ovanligt. En placering innebär vanligtvis att man tar en medelrisk på längre sikt.
Ideella sparformer
Olika etiska eller ideella fonder har blivit mycket populärt under senare år. Fondens avkastning kan t.ex. skänkas till välgörande ändamål eller att förvaltaren inte får placera tillgångar i verksamheter som anses vara oetiska.
Pensionssparande
Gemensamt för allt pensionssparande är att sparandet är bundet tills du har uppnått 55 års ålder. Därefter är det möjligt att ta ut det sparade kapitalet under en period av minst fem år. Sparandet är avdragsgillt i deklarationen enligt vissa regler och utbetalningarna räknas som skattepliktig inkomst.
Individuellt pensionssparande (IPS)
IPS innebär att man öppnar ett särskilt konto hos ett speciellt pensionssparinstitut eller hos din bank. Du kan sedan placera ditt sparkapital i de olika sparformerna, allt från ett bankkonto till enskilda värdepapper.
Försäkringssparande
Men en pensionsförsäkring väljer du inte själv hur dina pengar ska placeras utan överlåter detta till försäkringsbolaget. Du är dock garanterad en grundpension och om bolaget lyckas bra med sina placeringar också en s.k. återbäring.
Fondförsäkring
I en fondförsäkring har du själv möjlighet att välja i vilken fond din pension ska placeras och du kan även byta fonder under spartiden. Du är inte garanterad någon avkastning utan avkastning beror på utvecklingen av dina placeringar.
Efterlevandeskydd
Ett efterlevandeskydd kan kombineras med försäkringssparande och träder i kraft om den försäkrade skulle avlida.
Kapitalförsäkring
I en kapitalförsäkring kan du själv välja hur dina sparpengar ska placeras. Inbetalningar är inte avdragsgilla men du betalar ingen skatt på utbetalningar liksom vid värdepappersförsäljningar som medför vinst.
Insättningsgarantin
I Sverige finns insättningsgarantin som omfattar obundet sparande i svenska banker och utländska dotterbanker ifall denna skulle gå i konkurs. Garantin motsvarar 250 000 kronor per kund och bank.
Investerarskyddet
För sparande i värdepapper finns det såkallade investerarskyddet. Även denna garanti motsvarar 250.000 kronor per kund och institut. Pensionssparande omfattas dock inte av investerarskyddet.
Källa: Privatekonomin.se
0 kommentar(er)
